Tankar kring engagemang

Jag har varit aktiv inom både kåren och Stampus mer eller mindre hela min tid på Campus, som nu är uppe i fantastiska 2,5år. Innan jag började på Campus gjorde jag lumpen, då var jag aktiv i förbandsnämnden och representerade andra värnpliktiga.

Under gymnasietiden var jag med i elevrådet samtidigt som jag var väldigt aktiv i ett politiskt ungdomsförbund - de av er som känner mig vet vilket och ni andra kan förmodligen gissa er till det utan större svårigheter.

Under högstadiet var jag också med i elevrådet ... och går man tillbaka så långt som till när jag gick i sexan... så var det då jag inledde min karriär när det gällde engagemang kring skola och politik som ordförande för miljörådet ute på Mörarps skola strax utanför Helsingborg. Jag fick planterat hela sju träd under min mandatperiod - det ni!


Några av mina vänner anklagar mig, kanske med all rätt, för att vara beroende av att engagera mig, andra ifrågasätter hur f*n jag orkar med det och åter andra undrar bara rätt och slätt: "varför?".


Dessa frågorna ställs nästan utan undantag av människor som När jag ställs inför de av mina vänner som själva inte engagerar sig på ett eller annat sätt så brukar jag vilja ställa ungefär samma frågor till dem: VARFÖR engagerar inte du dig? Hur orkar du bara flyta med utan att påverka - bara döda fiskar "simmar" ju med strömmen!


Men de som aldrig engagerat sig kommer aldrig förstå...
De kommer aldrig förstå att det är genom sitt engagemang som man kan prova allt det man har läst om i skolan - i synnerhet på en så pass praktisk och samtidigt akademisk utbildning som Service Management.

De kommer aldrig förstå att det är genom sitt engagemang som man kan komma i kontakt med verkligheten och med verkligheten menar jag människor, föreningar och företag. Och det är ju verkligheten vi läser, tränar och övar för att klara av att hantera - hela vägen från det att vi börjar ettan och lär oss att läsa.

De kommer aldrig att förstå värdet av att kombinera övning med verklighet - du hade aldrig lärt dig att cykla om du försökt läsa dig till det! Som nästan allt annat här i världen handlar livet efter skolan om learning by doing, och varför inte ta chansen att tjuvstarta genom att engagera dig? På skolan, i en förening utanför skolan eller genom ett extrajobb som utmanar dig!


Så... mitt råd till ALLA är att prova på att engagera sig! Och när ni gör det, ta till vara på chansen eller uppdraget och se till att du når din fulla potential genom det. Du kommer lära dig fantastiskt mycket om både dig själv och världen!
Gör inte avkall på allt annat till förmån för skolan! Om omsätter det du läser i kurslitteraturen till praktisk handling kommer du ha mycket lättare för att lära dig och du för upp dina studier på en helt ny nivå!


Att säga "Jag sätter skolan först" är i min värld detsamma som att sticka huvudet i sanden och inte låtsas om allt som händer runtomkring!


Jag avslutar mitt första blogginlägg med ett slitet men passande ordspråk: "Carpe diem!"

Daniel Nilsson, ordf SME 07/08
[email protected]


Kommentarer
Postat av: Karolin

Jag tycker att det är härligt med engagemang det är det som gör att världen funkar och fortfarande flyter. Jag menar, kometen som skulle slå i jorden alla dessa år, (som aldrig kommit) borde gjort det för länge sen om det inte fanns folk som engagerade sig. Jag var kamratstödjare i årskurs 7-9 och jag måste säga att det var mitt levebröd. Jag var ordförande i kamratstödjargruppen och i gymnasiet praktiserade jag på friends-elever mot mobbning. Jag måste nog säga att jag aldrig lärt mig så mycket när jag engagerade mig och hur mycket jag VÄXTE som människa. Det är när man gjort något gott som man på riktigt kan fånga dagen, om du frågar mig;-)! Hejja!!

2008-01-16 @ 12:55:31
URL: http://babybabylicious.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0