En hälsning från en sadelkammare i Halmstad
Nu är det dags att göra något åt mitt dåliga bloggsamvete! Mia, jag ber om ursäkt för att jag inkräktar på din bloggvecka, men som jag ser det är det bäst att passa på de sällsynta tillfällen då både tid och inspiration infinner sig :).
Jag sitter just nu i ett gammalt stall, i sadelkammaren för att vara mer exakt, i mörkaste, kallaste och blåsigaste Halmstad. Och hur sjutton har jag hamnat här? Jo, för snart ett år sedan började läget bli rastlöst och sammanbrottet nära på grund av utmaningsbrist, så det självklara (?) steget blev att ta upp etnologin igen. Jag hoppade alltså på b-kursen och har läst den parallellt under den här terminen, med en hel del pendling mellan Helsingborg och Lund till följd. Trevligt-trevligt med massa Benedict Anderson, Michel Foucault, Erving Goffman och Pierre Bourdieu att läsa och en massa kultur att analysera. Det har pratats om kriget i Jugoslavien, rumänska bönders husbyggen och frimurares möten. Och nu befinner vi oss alltså i Halmstad på ett museums uppdrag och ska lista ut hur akutvårdspersonal ser på gatuvåld.
Det är väldigt spännande alltihop, men det roligaste är nog fortfarande att vi faktiskt bor i ett stall, det må vara renoverat till ett hotell, men att det är ett stall går inte att ta miste på. Vi tjejer bor i sadelkammaren och killarna bor i fölboxen.
Så nu sitter vi alltså här, tre tjejer på varsin säng i sadelkammaren med varsin laptop i knäet med inspelade intervjuer i diktafonerna och vin i plastglasen.
Med transkriberingen går det dock dåligt. (Ett hett tips inför kandidatuppsatser och liknande: se till att kunna diktafonen ordentligt innan ni börjar intervjua.) Vi bryr oss i och för sig inte speciellt om detta, manana manana så att säga, vi bryr oss fortfarande mer om att det hänger sadlar och ridpiskor över huvudena på oss. Att hotellägarna efter en dag redan känner oss vid namn gör också den här vistelsen lite speciell.
Detta blev en liten, ja jag vet inte vad, men nu har jag bloggat i varje fall och ni har fått en lite bättre bild av vad etnologer pysslar med!
Over and out!
- Cecilia
Jag sitter just nu i ett gammalt stall, i sadelkammaren för att vara mer exakt, i mörkaste, kallaste och blåsigaste Halmstad. Och hur sjutton har jag hamnat här? Jo, för snart ett år sedan började läget bli rastlöst och sammanbrottet nära på grund av utmaningsbrist, så det självklara (?) steget blev att ta upp etnologin igen. Jag hoppade alltså på b-kursen och har läst den parallellt under den här terminen, med en hel del pendling mellan Helsingborg och Lund till följd. Trevligt-trevligt med massa Benedict Anderson, Michel Foucault, Erving Goffman och Pierre Bourdieu att läsa och en massa kultur att analysera. Det har pratats om kriget i Jugoslavien, rumänska bönders husbyggen och frimurares möten. Och nu befinner vi oss alltså i Halmstad på ett museums uppdrag och ska lista ut hur akutvårdspersonal ser på gatuvåld.
Det är väldigt spännande alltihop, men det roligaste är nog fortfarande att vi faktiskt bor i ett stall, det må vara renoverat till ett hotell, men att det är ett stall går inte att ta miste på. Vi tjejer bor i sadelkammaren och killarna bor i fölboxen.
Så nu sitter vi alltså här, tre tjejer på varsin säng i sadelkammaren med varsin laptop i knäet med inspelade intervjuer i diktafonerna och vin i plastglasen.
Med transkriberingen går det dock dåligt. (Ett hett tips inför kandidatuppsatser och liknande: se till att kunna diktafonen ordentligt innan ni börjar intervjua.) Vi bryr oss i och för sig inte speciellt om detta, manana manana så att säga, vi bryr oss fortfarande mer om att det hänger sadlar och ridpiskor över huvudena på oss. Att hotellägarna efter en dag redan känner oss vid namn gör också den här vistelsen lite speciell.
Detta blev en liten, ja jag vet inte vad, men nu har jag bloggat i varje fall och ni har fått en lite bättre bild av vad etnologer pysslar med!
Over and out!
- Cecilia
Tentafunderingar..
Tack gammelmormor för överlämningen :)
Så här i tentatider är det dags för mig att överta pennan. Och just under denna period, när så gott som ingenting annat existerar förutom tentan imorgon kl 09.00.. så blir detta dagens ämne :P
Det är med tentor är ett märkligt fenomen enligt mig.
Man börjar förbereda sig inför tentan nån vecka eller två innan tentadagen (eller två dagar för vissa..)
Sedan pluggar man rätt insensivt, har ångest att man borde plugga mer, sitter i grupprum och grubblar, tycker att tiden går alldeles för fort, försöker vara effektiv och har ännu lite mer ångest att man borde plugga mer.
När tentan väl börjar närma sig... DÅ går det upp för en att tentan är nära.. Pieww, då blir det ytterligare lite plugg och helt plötslgt sitter man här dagen innan (med adrenalin i kroppen) och fattar inte att tentan är imorgon, är lite nervös och tänker på hur det skall gå.. märkligt.
OCH det ända man gör dagen innan är att önskar att tentan bara skall vara över!!! För då kan man börja leva lite normalt igen, återgå till normala rutiner, kanske festa till det och släppa ämnet man nu lärt sig så mycket om.. :D
Sen dimper ju också resultatet ner i mailboxen en vacker dag... men det är en helt annan historia.
Man skulle kunna kalla det för produktlivscykeln för tentor, så vet alla vad vi talar om ;)
En liten reflektion bara.
Imorgon gäller det.
Hälsningar
Vice-MIa
Vinprovning!
Nu är det dax för ett socialt event för oss Servicemanagementare! Och IKS naturligtvis! Vinprovning som passar en students plånbok och en finsmakares typ smak... Läs mer här: http://www.facebook.com/event.php?eid=36009994772#/event.php?eid=36009994772
Med detta avslutar jag min bloggperiod för den här gången och lämnar över till? Det återstår att se... =)
Ha det skönt i vintermörkret!
Ulrika
Med detta avslutar jag min bloggperiod för den här gången och lämnar över till? Det återstår att se... =)
Ha det skönt i vintermörkret!
Ulrika
Vem ser man i vimlet på Villan ikväll?
Nu är det dax för den spännande Manusgasquen på Villan! Ska bara duscha, välja outfit och en massa annat. Tidsoptimist, javisst! Eftersom jag är med i världens roligaste sexmästeri ska det bli ett sant nöje att stå och slava framför spisen x antal timmar innan det drar igång. Någon som har insideinformation om rebusen?? Lite nyfiken... =)
Vi ses kanske ikväll!
Ulrika
Vi ses kanske ikväll!
Ulrika
Det finns inget dåligt väder...
sägs det. Men varje gång vi ska ha någon form av utomhusaktivitet på någon kurs så är det "dåligt" väder. Idag var vi en (liten) skara människor som vandrade runt på Dalhem som en del av kursen. Vi ska med detta inslag bli inspirerade för vårt projekt som går ut på att skapa ett värde för Dalhem. Guiden hade det inte allt för lätt på jobbet idag när det toksnöade och alla studenter bara ville IN, IN, IN! =)
Julen närmar sig med stormsteg och med det höjs tempot på Campus. Uppgifter som ska lämnas in och tentor som ska skrivas. Själv drömmer jag mig bort... Det blir ingen vit jul i år. Det är iof ingen garanti om man är i Sverige heller... Men, men, jag ska till värmen! Hoppas jag... Gran Canaria är ju inte alltför stabilt vädermässigt den här perioden. Inte så exotiskt heller. Men det ska bli underbart att få stilla resfebern i kroppen. Tre generationer Brodin ska umgås och ha det mysigt. Mitt "problem" är att jag har varit på denna ö ett antal gånger på semester i yngre ålder och att jag under mitt tidigare liv som reseledare bott på ön mer än ett år. Vad ska jag roa mig med?? Jag vill hemskt gärna få tips och idéer! Pls?? Och vet någon var man kan hitta laktosfria produkter får ni gärna berätta detta för mig... =)
Nu ska jag fortsätta att ta det lugnt såhär en fredagkväll. Laddar inför ManusGasquen imorgon!
Ulrika
Julen närmar sig med stormsteg och med det höjs tempot på Campus. Uppgifter som ska lämnas in och tentor som ska skrivas. Själv drömmer jag mig bort... Det blir ingen vit jul i år. Det är iof ingen garanti om man är i Sverige heller... Men, men, jag ska till värmen! Hoppas jag... Gran Canaria är ju inte alltför stabilt vädermässigt den här perioden. Inte så exotiskt heller. Men det ska bli underbart att få stilla resfebern i kroppen. Tre generationer Brodin ska umgås och ha det mysigt. Mitt "problem" är att jag har varit på denna ö ett antal gånger på semester i yngre ålder och att jag under mitt tidigare liv som reseledare bott på ön mer än ett år. Vad ska jag roa mig med?? Jag vill hemskt gärna få tips och idéer! Pls?? Och vet någon var man kan hitta laktosfria produkter får ni gärna berätta detta för mig... =)
Nu ska jag fortsätta att ta det lugnt såhär en fredagkväll. Laddar inför ManusGasquen imorgon!
Ulrika
Mycket att tänka på?
Det kan man säga att jag har... Snart väntar det seriösa vuxenlivet med jobb efter examen. Det vill säga om det finns några jobb! Jag blir lite smått nervös med tanke på situationen vi just nu lever i. Min alldeles egna omvärlsanalys ger mig en rätt skakig bild av vad som väntar.
Detta är vad jag har tänkt på rätt mycket på slutet. Om jag istället hade fokuserat på den omvärldsanalys som jag ska skriva (endast fyra sidor!!!) hade nog mina kursansvariga varit glad, alternativt hade jag varit glad som var färdig... =S Men det finns ju så mycket annat kul att fokusera på! Det studiesociala tar sin tid och vi har massa planer för det sista av den här terminen och nästa. Två sociala händelser kommer att presenteras inom kort, håll ögonen öppna! Eller tjuvkika i kårens kalender här på hemsidan...
Hoppas att ni på Stampus sittning hade kul och att Villan bjöd på en kväll som uppfyllde önskemålen!
Ulrika
Detta är vad jag har tänkt på rätt mycket på slutet. Om jag istället hade fokuserat på den omvärldsanalys som jag ska skriva (endast fyra sidor!!!) hade nog mina kursansvariga varit glad, alternativt hade jag varit glad som var färdig... =S Men det finns ju så mycket annat kul att fokusera på! Det studiesociala tar sin tid och vi har massa planer för det sista av den här terminen och nästa. Två sociala händelser kommer att presenteras inom kort, håll ögonen öppna! Eller tjuvkika i kårens kalender här på hemsidan...
Hoppas att ni på Stampus sittning hade kul och att Villan bjöd på en kväll som uppfyllde önskemålen!
Ulrika
Att veta vart du är på väg.
Att köra ner sig i nuet är något jag ser många göra för ofta. Stirra sig blind på det som är rakt framför. Se hindren men inte det vackra bakom. Det brukar kallas för tunga perioder för de som befinner sig där. "det är mycket nu" , "prata inte om det", "måndag igen??". Ihopsäckad, nere och överkörd. Inte veta var fokus ska ligga. De flesta har sådana perioder, vissa oftare än andra. Ett fåtal verkar aldrig ha dem. Själv har jag varit där, djupt där nere. Det var tack och lov flera år sen nu det var som värst.
Målet måste ju vara att undvika att dessa perioder helt eller se till att de blir så korta och så få som möjligt.
Jag fick ett råd för några år sen som jag aldrig glömmer. Det var från Göran. Han sa "Charlie, När någon ger dig ett gott råd, lyssna noga och försök följa det." Det var det bästa råd jag någonsin fått. Det lätt mig till att försöka lyssna extra noga, vara lite mer observant när någon försöker förmedla något de tycker är viktigt. Det har ledt till att jag spetsat öronen vid andra råd som jag minns väl. Det råd som jag tycker är viktigast att ha i ryggen måste nog ändå vara: "Börja med slutet i åtanke." I alla beslut och vägval du gör så "börja med slutet i åtanke." Gör du det är det troligt att beslutet blir något bättre och leder i rätt riktning för dig.
Vet du vad du vill uppnå spelar det ingen roll att du inte vet hur du ska nå dit. Det löser sig ändå. Har du bilden framför dig på vad du vill göra kommer du hitta en väg dit. Det svåra är ju bara att veta vad du vill. Jag spenderar väldigt mycket tid åt den tanken, vad är det EGENTLIGEN jag vill göra. Vad är målet? Det spelar ingen roll att du gör fel sak förbannat bra. Det är mycket bättre att göra rätt sak halvbra. Då är du i vart fall på väg åt rätt håll: åt målet.
Men vad är målet? Finansiell säkerhet? Goda vänner,? Bra hälsa? Ett guld i någon sport? En värld utan fattigdom och svält? VG på en tenta? Att bli ihågkommen? vad som helst. Olika männsikor brinner för olika saker och olika mål är olika stora men inte olika viktiga för människorna som har dem. Har du bara ett tydligt mål och en vilja att nå dit kommer du förr eller senare fram. Om du kämpar.
För dig som inte vet vad ditt mål är ska du få ett råd av mig: Hitta på ett mål, något med låg ribba. Det ska ta max en månad att uppnå och något du funderat på ett tag. Det kan vara vad som helst, men gör det tydligt och mätbart. Börja i det lilla. Det kan vara allt från att läsa ut boken du la undan för några år sen till att fråga ut honom eller henne (du vet vem). Bestäm dig sen för att nå det. Oavsett vad. Se sen vad som händer.
Vi kan så mycket mer än vad vi tror.
Det tror i vart fall jag.
Ta ett steg till i rätt riktning så finns jag med dig på vägen.
Charlie (som just nu letar nästa stora mål)
Hur nyfiken är du?
varning: detta kan ta stor del av din tid. startar du upp måste du se. du har blivit varnad.
Hemlis 1
Hemlis 2
Hemlis 3
Hemlis 4
Hemlis 5
Charlie
Ordf.
Hemlis 1
Hemlis 2
Hemlis 3
Hemlis 4
Hemlis 5
Charlie
Ordf.
Stjärnögon, ett annat ord för empowerment.
I lördags var det GetUp!
På wallmans salonger ordnar Forza en härlig mingelfrukost en gång i månaden. Sen bjuds det på underhållning, föreläsning, hemlig gäst och utlottning av priser.
Känner du igen konceptet? Helt rätt, det är modellerat på Mih's Frukostklubb men är inte lika ofta, inte lika tidigt men, tro det eller ej, nästan mer inspirerande. Dessutom är det helt gratis för oss studenter.
I Lördags klev jag upp och gick dit utan att riktigt veta vad jag skulle förvänta mig. Gästföreläsare var Lou Rossling, utsedd till årets talare 2003 och en inspiratör i världsklass. Hon talade om vikten av empowerment, fast med lite andra ord. Hon beskrev det som vi alla känner igen, den blicken av liv som de flesta barn har men som kan kvävas av omgivningen alldeles för lätt. Denna blick beskrevs som stjärnögon och enligt Lou är det något alla kan få, och alla kan ta fram hos våra medmänniskor. Jag satt och rös av välbehag under föreläsningen. (när gjorde du det i u203 senast?)
Efter Lou var det som sagt en hemlig gäst, och han förblir hemlig för er som inte var där... Sen lottades det ut lite prylar, som en Ipod och annat smått.
Jag ser verkligen fram emot den 6 december när Malin Nilsson är huvudakt.
Läs mer på GetUp!
Så häng med mig dit.
Varma hösthälsningar,
Charlie (nu med ännu större stjärnögon)
På wallmans salonger ordnar Forza en härlig mingelfrukost en gång i månaden. Sen bjuds det på underhållning, föreläsning, hemlig gäst och utlottning av priser.
Känner du igen konceptet? Helt rätt, det är modellerat på Mih's Frukostklubb men är inte lika ofta, inte lika tidigt men, tro det eller ej, nästan mer inspirerande. Dessutom är det helt gratis för oss studenter.
I Lördags klev jag upp och gick dit utan att riktigt veta vad jag skulle förvänta mig. Gästföreläsare var Lou Rossling, utsedd till årets talare 2003 och en inspiratör i världsklass. Hon talade om vikten av empowerment, fast med lite andra ord. Hon beskrev det som vi alla känner igen, den blicken av liv som de flesta barn har men som kan kvävas av omgivningen alldeles för lätt. Denna blick beskrevs som stjärnögon och enligt Lou är det något alla kan få, och alla kan ta fram hos våra medmänniskor. Jag satt och rös av välbehag under föreläsningen. (när gjorde du det i u203 senast?)
Efter Lou var det som sagt en hemlig gäst, och han förblir hemlig för er som inte var där... Sen lottades det ut lite prylar, som en Ipod och annat smått.
Jag ser verkligen fram emot den 6 december när Malin Nilsson är huvudakt.
Läs mer på GetUp!
Så häng med mig dit.
Varma hösthälsningar,
Charlie (nu med ännu större stjärnögon)
