Dagens tips


"Chuck Norris doesn't read books. He stares them down until he gets the information he wants."

Ja, tänk om man hade haft den förmågan.
Fler Chuck Norris-skämt finner ni här.
Ett trevligt avbrott i allt pluggande! (om man gillar dålig humor)


Ha en trevlig Halloween!
Anna
IKS Utbildningsansvarig



Att plugga eller inte plugga

Du ligger där som ett monster varje morgon. Skriker på mig efter uppmärksamhet. Vill ha, vill ha och vill ha. När jag sätter på teven så gnäller du. Lägger jag mig för att ta en tupplur så blir det ett himla ramaskri. Varje sekund av min tanketid måste du ta upp, annars blir du inte nöjd. Jag lägger ner pengar på dig men jag börjar ifrågasätta om du är värd det? Jag får bara ångest tillbaka.

Ni vet alla vad jag pratar om - Kurslitteraturen
.

Jag måste erkänna, jag är en urusel student. Jag är världsbäst på att hitta på ursäkter och det här med självdisciplin existerar inte i min värld. Jag är den där som sitter dagen innan tentan och råpluggar. Än så länge har det fungerat utmärkt - men någon gång kommer den taktiken gå åt skogen.

Känner ni igen er i det här? Man sätter sig framför teven och tittar på en onödig komediserie istället för att läsa det där extremt viktiga kapitlet. Går ut på villan på torsdagen trots att man likförbannat har en redovisning morgonen efter.

Min favoritursäkt är "man lever bara en gång". Eller "det finns omtentor, inga omfester".

Med den bekännelsen så har jag presenterat mig.

Anna - ny och fräsch i kåren!
IKS Utbildningsansvarig



Kondomerna är här!!!

P6 har numera ett förråd med kondomer hos oss på kårrummet. Vi välkomnar P6 och ser fram emot ett spännande samarbete! ;)

Nu är alltså dagen här, bloggandet ligger numera i fem dagar på mitt ansvar. Min kära informationsansvariga har flera gånger visat mig hur man gör men jag är inte så säker på att informationen gick fram... Så fort det handlar om datorer är det som att något slår bakut i mig, hornen växer och jag blir 5 år igen. Om allt fungerar som det ska kan jag faktiskt inbilla mig att jag är rätt bra på datorer. Men när dessa suspekta rutor med otydbar information dyker upp är det kört!  

När jag skulle köpa min bärbara sa min kära mor vänligt men bestämt att det skulle ingå någon form av supportfunktion. Varför? frågade jag. Hon var tydligen rädd att jag skulle ringa stup i kvarten för att be om hjälp? Kan inte förstå... Hon menade också att det var något fel när hon som gammal kunde mer än sin dotter när det gällde datorer. Jag dementerar härmed detta (om texten blir uppladdad dvs). Det är för övrigt enda gången hon refererar till sig själv som gammal.

Så, med detta vill jag bara säga att ni är välkomna att hämta gratis kondomer på kårrummet! Bättre än gratis pennor... =)

Puss & Kram

Ulrika
Studiesocialt ansvarig



Kommunikation!


Hej hej på er alla!

I den kursen vi läser nu har vi lärt oss att vikitg information måste nå ut till alla på bästa sätt.  Information ska finnas på fler språk en engalska och svenska anser jag. Då vi skriver om Götebrogsbranden som sista grej på kursen har vi  också fått veta att kommuniatkionen och informationen hade stora brister när branden inträffade. Detta eftersom det fanns många som talade olika språk på festen. Vi var ju tvugna att kolla upp kommunens hemsida då det på torsdag är 10 år sedan det hände. Vilka språk finns nu på hemsidan undrade vi? Jo, engelska och svenska. Det är ju bra. Vi hittade även tolkservicen. Den var på svenska. Men är det inte de som inte förstår svenska som behöver hjälp av tolk? Man kunde inte ens välja vilket språk man ville ha informationen på! Och det var jättekul att de hade en som gjorde teckanspråk för de döva... de kan ju inte läsa... Men det bästa av allt var ju ändå att de blinda kan surfa på hemsidan. Jag har förstått att det finns speciella tangentbord som de blinda kan skriva på o.s.v. och hemsidan hade också en funktion där det var en mansröst som talade om vad som stod skrivet. Toppen! Men när rösten sa "...klicka på en av symbolerna nedan för att..." kunde vi inte längre hålla oss för skratt. Det var ju inte på det viset att rösten sa vilka symbolerna var eller hur de såg ut. Ok, det är mycket roligare att uppleva sånt själv, jag vet. Men det var den hemsidan som gjorde min dag iaf. BTW så vet ju alla att man måste fixa sin terminsräkning, betala in den. Det har ju alla fått information om... men det verkar inte ah gått fram till alla. Jag visar med en liten illustration (en bild säger ju mer än tusen ord):
                                        

                                                               obetald räkning→ inga poäng i ladok → inget CSN

Då vet alla det nu!

Ha det bra och kommunicera mera!

/Helen
Näringslivsansvarig

p.s. Så att ingen flippar ut på mig: allt jag tyckte var roligt på götebors hemsida gör säkert nytta för någon. det är jag väl medveten om :) d.s.


Min hobby...

När jag var liten hade jag, som säkert de flesta andra, flera hobbys. Jag gillade att byta bokmärken, leka med My Little Ponnies, göra kullerbyttor och vi ska inte tala om alla Astrid Lindgrens figurer jag låtsades att jag var; snälla Bullerbybarnen, starka Pippi Långstrump, sorgliga Lejonhjärta bröderna men framförallt modiga Ronja Rövardotter! Livet var så lätt - ge mig två stora stenar och jag ägnade resten av dagen med att hoppa emellan dem utan att ramla ner i Helvetesgapet! Jag gjorde det för den enkla anledningen att det var roligt!

Idag, decennier senare känns det som, tänker jag över mina hobbys. Eller har jag egentligen några hobbys? Är kanske allt som jag sysselsätter mig med idag enbart något jag gör för att uppnå något annat? Jag pluggar, för att lära mig saker, för att få ett bra jobb, för att tjäna pengar. Jag tränar, för att må bra, för att kunna äta mer, för att komma i den perfekta klänningen. Jag fikar, för att hålla kontakten med vänner, för att skvallra, för att inte "missa" något spännande som hänt. Jag festar, för att träffa nya människor, för att nätverka, för att kanske någon kväll/natt(!) träffa en kille som jag börjar gilla, för att gifta mig med, för att få barn, för att dessa barn ska få två stora stenar av mig, för att jag ska se på när de hoppar mellan dem och förhoppningsvis inte ramlar ner i "Helvetesgapet". 

Fast, någonstans i denna bitterhet inser jag att allt det ovan nämda - gör ju faktiskt mig glad! Jag blir glad av att lära mig saker, jag blir glad av att träna, jag blir glad av att fika och jag blir glad av att festa! Och det bästa av allt - allt detta som gör mig så glad, verkar leda till ännu bättre saker!
 
Så vi ses imorn; i skolan, på fiket, på Friskis eller inne i dimman på Villan! 

Med en massa leende, från mig till Er!
/Janna
  

  

I ♥ STOCKHOLM

Stockholm - Sveriges huvudstad och min underbara uppväxtoas!

För så känns det i alla fall efter 55 minuter i ett litet SAS plan, där flygvärdinnorna nästan måste springa fram för att hinna servera en renklämma och ett glas juice, då jag landar på Arlanda flygplats. HEMMA! Välkomstorden slår emot mig och bilden av kungen som vinkar glatt, tillsammans med E-Type och en och annan sportfantast. De är alla sååå glada att jag är hemma igen. Lite mörkare och lite kallare än Skåneland, men jag kan inte beskriva känslan av hem som möter mig. Lite mer folk, lite mer stress och lite fler armbågar, men det är hemma!

En hel helg - utan en tanke på plugg, AGORA-planering eller träning. Jag har bara njutit av mammas goda mat (har ätit upp mig för en låååång kall vinter nu!), fest på Stureplan och shopping shopping shopping! Strategisk som jag är åkte jag upp med tom resväska och ner med en fylld sådan. Varför är gräset alltid grönare på andra sidan? Varför ser jackan och skorna så mycket bättre ut i Stockholms provrum, fast det är samma gamla HM-kedja jag besöker? Och visst har det regnar och visst har det blivit lite väl sena nätter och visst, trots finanskris och allt va det heter, har det spenderats en aning för mycket - men jag måste ju visa Sthlm varför staden saknar mig! Och beroendet är ömsesidigt, som ett litet barn säger jag till mamma att jag vägrar flyga tillbaka ner på söndagskvällen. Jag vill bara fortsätta vräka i mig ur deras proppfyllda kylskåp, bli ompysslad och glömma allt vad plugg heter.

Men som den vuxna, mogna tjej jag är (läs mormor ni i kåren....haha) beger jag min ändå ner mot Sundet Pärla igen. Och det konstiga är, att fast jag möts av en ödslig mörk asfaltsplätt, mitt ute i ingenstans (läs Ängelholm), och en flygplansbyggnad mindre än mitt HM i Täby, så finns den där känslan där igen, HEMMA!

Jag ler för mig själv där jag sitter på flygbussen in mot Helsingborg, för på något sätt har denna stad lyckats fånga, fånga en plats i mitt ♥!

Kärlek från Stockholm, till er alla i underbara Helsingborg!

//Janna

En lördagskväll

Jag är på plats i min lägenhet, har näsan i böckerna och tänker på de av mina vänner som är ute o galejar denna lördagskväll, ack så kul.

Att blogga när man endast spenderar dagarna med att tentaplugga är inte det optimala.  Jag vet inte om ni vill höra om när jag ikväll fick sätta mig på badrumsgolvet o läsa då jag hade haft balkongdörren öppen för länge. Det blev alltså för kallt och handukshållaren gör att badrummet alltid är varmt. Sicken problemlösare jag är.

Kanske vill ni veta att jag pratar med mig själv.
- Joanna, kan du berätta lite om....
-Ja du Joanna, det kan jag nog...

Det är väl någon typ av pedagogik antar jag. Lite tokigt kanske, men det funkar.

Nästa helg blir det kalas, då är ordningen återställd men tills dess får jag nöja mig med organisationsteorier, kaffe o diverse bakverk. Det är ju ändå lördag!

Håll i Hatten & Många Kramar
Joanna


Chipssmulor på magen?

Jag har en last, ett beroende, ett tvångsliknande beteende. Jag frågar mig hur människor klarar sig utan och vad de fyller sina liv med som kan likna den känsla som jag får, varje dag.


Tillsammans med mina vänner Josh, CJ och Sam flyr jag till en annan värld, där varje beslut påverkar, varje handling får konsekvens och det hör inte till ovanligheterna att känslan av oövervinnlighet tar över mig.


Jag talar om "The West Wing". En serie som följer arbetet och relationerna som tar plats i Vita Huset. Människorna som har detta vita hus som arbetsplats kan åstadkomma mer förändring på en dag än vad de flesta av oss kommer på en livstid.

Till skillnad från när jag har chipssmulor på magen när jag ligger o ser på tv-shops nya super magmuskel-maskin, vill jag resa mig upp o springa ett maraton eller läsa in mig på vad jag kan göra för att påverka klimatsituationen.


Tänk senast du gjorde något du inte vågade. Ställde dig utanför din "comfort zone" och tänkte " vad gör det här om 100 år". Glöm inte att det vi tror vi kan, menas vara runt 50%  av vår faktiska förmåga. Klura på den du när du har tentaångest eller när drömjobbet eller utbytesplatsen på universitetet i Dubai känns för långt borta. Det är mycket närmare än du tror.


Hälsningar

Joanna "u can do it" Internationell


Hösten är här..

Jahopp, då var det alltså min tur att försöka knåpa ihop något läsvärt såhär en regnig söndag i början av oktober.. Känner mig faktsikt lite dålig på det här med att blogga.. (om man jämnför Sabinas 4 inlägg) ..

MEN, jag har en sjukt bra anledning till detta. Min kära lilla dator hemma i lägenheten bestämmde sig härom dagen för att helt enkelt krascha. Mindre kul. Men, men, det är bara materiella ting. Och dessutom kanske det finns ett datasnille där ute någonstanns, som vill hjälpa mig..?!
Sånt är livet och nu sitter jag alltså här på kårrummet en söndag.. tur att vi har en fungerande dator här iaf  :)

Om vi går tillbaks ett par dagar, var det ju premiär för Förfest i Fören i torsdags.
Det blev en väldigt trevlig tillställning med båtåkande, vindrickande, tjötande, sjungande, dansande och mycket annat! Ett riktigt kul sätt, enligt mig, att förfesta på! Vi behöver ju inte hänga ut folk här, men det såg ut som om de flesta hade riktigt trevligt ute på böljorna de blå mellan Helsningborg och Helsingör :) Detta lilla event återkommer nästa gång (som ni nu alla vet) första torsdagen i november!

Resten av dagarna från i torsdags har mestadels handlat om plugg. Kul värre. MOL-tentan börjar närma sig med stormsteg och det är så mycket man skall hinna lära sig att man inte vet vart man skall börja. Och det är detta som i studentspråk kallas tenta-ångest. Puhh, men det är bara att bita ihop.. vi får kämpa tillsammans :)

Hösten har nu också kommit till Helsingborg, på riktigt. Idag är det ruggigt, kallt och blåsigt.
En sån dag man bara vill ligga hemma i soffan, ha på sig myskläder, tända massa ljus, ligga under filten och inte gå ut. Brr.
Men det går ju inte alltid att få sin vilja egenom, dags att återgå till böckerna.

Ta det lugnt där ute i blåsten!

Hälsningar Mia
Vice Ordförande

Stafettpinnen går vidare..

Nu, har jag äntligen fått lägga in alla "mina" studenter i membit. Efter diverse strul med terminsräkningarna för de nya studenterna blev vi i styrelsen helt enkelt tvungna att lägga in alla manuellt. Vi har delat upp det så alla ska få lika många och varje gång jag har tänkt sätta mig för att göra det har någon annan varit inloggad. Igår kväll försökte jag flera gånger, men vår kära projektledare för AGORA-dagen (Janna) var inloggad, utan att göra en enda terminsräkning! Det var väl sådär lagom smart va?

Imorgon beger jag mig till JKPG, ska bli oerhört skönt att komma bort lite, även om jag behöver plugga en hel del! 

Jag tackar för mig nu, måste packa och skriva färdigt en sammanfattning på artikeln, How Strategists Really Think - Tapping the Power of Analogy (visst låter den kul?) .. Jag skickar här över staffettpinnen till vår vice ordf. Mia Thorwaldsson. Nu är det hennes tur att blogga, jag vill gärna läsa lite om morgondagens turning!! 

Godnatt och ha en alldeles underbar helg. Det ska jag! 
Kram från mig! 
Sabina



RSS 2.0