Bakom Fasaden (eller sanningen om nollningen 2008)

För dig som mötte oss på söndagen såg det ut ungefär såhär.... 


Skenet bedrog...

Sanningen är att mycket på bilden inte fanns i vårt våra händer förrens i sista stund, och hade vi det så funkade sakerna inte.

Innan jag berättar hur lite som klaffade tänkte jag börja med att berätta att nollningen var en underbar vecka i mitt liv.
Massor av möten med glada människor och det mesta fungerade bra. Åtminstone utifrån sett. Men.

Oj vad Murphy visste vad han talade om när han skapade sin lag. Allt som kunde gå fel gick fel och även det som inte kunde gå fel gick ändå fel.  Ni ska få lite exempel. Våra tshirts blev klara på fredagen innan, noll marginal, mycket på grund av att leverantören vi hade från början blev akut sjuk och inte hörde av sig. Folk skadade sig, min cykel blev stulen kvällen innan nollningen. Sladden till megafonen gick av dan innan så jag fick stå och löda innan jag åkte till villan. Och då ringde hooman, precis när man ska börja prata. mycket, mycket mer gick fel. bland annat visade det sig att tyckeriet hade 3 veckors semester precis när vi behövde kuverten för utskick...

 Men resultatet blev ju bra, inte för många på sjukhus och många tackkramar senare tittar jag tillbaka på denna tiden. Trots att allt sket sig har det varit värt allt slit. För det ligger många mantimmar bakom nollningen, och nu hoppas jag att någon kommer stiga fram och axla ansvaret till nästa nollning, för att vara general i en vecka är något man aldrig glömmer....

Med detta vill jag avsluta nollningsperioden helt. Nu fortsätter jag som Ordförande för ett fantastiskt Utskott, SME vår egna "kår". Detta läsåret ska det bli större, bättre och vackrare. Min uppmaning till er: Häng på!

Glada miner,
Charlie Nisser
[email protected]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0